Bobby tog jag över den 23 december 2015. Ägaren ville inte ha honom så det var ett akutläget att han skulle få ett nytt hem. Egentligen skulle jag inte skaffa hund riktigt än, men när jag såg bilderna på honom kunde jag inte motstå honom. Tidigare ägaren övervägde att avliva honom om de inte hittade något nytt hem åt honom. Så jag är glad att jag kunde ta emot honom. Redan första dagen märkte jag att han är en helt underbar hund som verkligen älskar livet. Visst blir han väldigt stressad när man är ute på promenader med alla lukter som finns där, men det ska vi nog kunna få bukt på om ett tag:) Jag kan inte säga att det var en dans på rosor de första dagarna, då hade jag ljugit, det var faktiskt stunder där jag kom på mig själv med att tänka " kommer jag verkligen klara av detta?, Vad har jag gett mig in i?". Men nu så här i efterhand är jag väldigt glad att jag tog det beslut jag gjorde.
När han kom till mig var han väldigt stressad ute ( det är han fortfarande men det går åt rätt håll), speciellt vid hundmöten, han skrek när han såg en hund ute, för att han ville hälsa på de. Nu snart 9 månader senare, blir han fortfarande väldigt glad när han ser nya hundar, men det har blivit mycket mycket bättre. Nu gnäller han bara lite och drar i kopplet men han är lättare att få kontakt med. Dock kommer det vissa dagar fortfarande är han blir som skogstokig när han ser en annan hund och skriker för att han vill fram och hälsa. De senast veckorna har vi börjat träna hundmöten mer intensivt än tidigare, så nu ska han sitta ned varje gång han ser en hund tills han lugnar ned sig. Vilket inte alltid är så lätt men det går sakta men säkert fram igen. Jag har snälla kompisar som ställt upp när vi ska träna, vilket jag är evigt tacksam för! Att lämna honom själv hemma har också blivit bra nu. I början satt han och ylade/skällde och gnällde flera minuter innan han lugnade ner sig (testade med en kamera så jag såg vad han gjorde när jag inte var hemma). Nu går han och lägger sig när jag går hemifrån och är helt tyst och sover mest hela tiden tills jag kommer hem. Just nu är den stora träningen att få honom att lyssna på mig hela tiden när man är ute. När det inte är folk/djur i närheten lyssnar han 9 av 10 gånger. Men är det någon i närheten då blir det kanske 5 av 10 gånger. Vilket inte verkar så mycket när man ser det såhär. Men har man varit med första gången jag var ute med honom, då han inte lyssnade någonting, så är detta en stor förvandling. Vi har dock lång väg att gå tills han lyssnar 100% även när det är andra i närheten. Vi tar små steg i taget. Här under kan ni se en bild på när han kom till mig (vänster) och en bild som jag tog i augusti. När han kom vägde han 4.2kg (med all päls) nu 9 månader senare väger han 4.7kg (ned klippt).
0 Kommentarer
Lämna ett svar. |
Maria & BobbyJag som skriver denna blogg heter Maria och bloggen kommer handla om min hund Bobby som ibland kallas Bobblius därav namnet på bloggen. Bobby finns även på Instagram : Bobblius Senaste inlägg
Maj 2017
KategorierLänkar |